klart.se

Sojde


Den inrättning, där man sen gammalt bränt tjära., kallas på sojde. På fastlandet säger man i allmänhet tjärdal. Ett sojde bör ligga i en backsluttning och bestå av en cirkelrund trattformig stenlagd fördjupning, den kalade "ärlu", som i botten har ett hål "augä". Därifrån rinner tjäran genom en längre urholkad stock.,  kalld "haggvagnen", fram till ett litet skjul, "sojdeskällaren". 

Råmaterialet till tjärnan utgöres av gamla trärrika furustubbar, som sågas och klyves "smaites" till lagom bitar. Då det är dags att bränna, staplas veden varv efter varv med halm och till sist ett tjockt lager sågspån. Man tänder runt om i nerkanten och måste sedan vakta dag och natt, tills det är utbrunnet, cirka 3-4 dygn. I forna dagar betalade Gotland sin skatt med tjära, och då fanns på nästan varje gård ett sojde.


Ardre Sojde


Ardre sojde ligger vid skiftesvägen, som går från Ardre ödekyrka till Vitvärs fiskeläge. Det är belägetpå samfäld mark från Kaupungs och Alsarve gårdar. Hur gammalt sojde är vet man inte. Men att tjärbränning är en gammal verksamhet, kan man läsa i bibeln. Där står t. ex. att Mose moder gjorde en kista av rör och beströk den med jordbeck och tjära. Även senare i historien kan man läsa om, hur man från Visby ringmur hällde ner kokande tjära på sina fiender.Sista gången det brändes tjära i Ardre sojde var 1918. Sedan dess har det fått förfalla och blivit övervuxet med skog, medan rabbis och rabbisjägare gjorde sitt. När skogen sedan blivit avverkad återstod en enda risig kulle.

År 1983 beslutade Ardre Hembygdförening att restaurera sojdet. Pensionärerna åtog sig att genomföra arbetet. Den 7 juli 1983 sattes arbetet i gång, ärlu röjdes och lagades med

nya flis från Millklintar. Stenmurar vid sojdekällaren byggdes upp igen. Den gamla murkna och brandskadade haggvannen ersattes med en ny. Som krona på verket blev det också en sojdeskurra. Den 21 september 1983 var renoveringen klar.
År 1984 brände man tjära första gången. Cirka 20 kubikmeter ved användes. Resultatet blev omkring 1000 liter tjära.

Text: Ardre Hembygdsförening

Tillbaka till Se